The only one left!

Jag är ensam, ensam kvar av de fem som antogs hösten 2011 på mitt program. Efter en termin hoppade 3 av 5 personer av, antingen fick de inte läsa vidare då de kuggat för många tentor eller så ville de inte läsa längre. I två terminer till var det bara jag och Johanna kvar, och nu när termin fyra startar är det bara jag. Jag är ensam att representera Biologiprogrammet med inriktning cellbiologi antagningsår hösten 2011. Johanna insåg att hon hellre ville bli sjuksköterska och hade sökt det innan men inte kommit in. Nu har hon fått chansen att läsa sjuksköterskeprogrammet, och jag fattar att hon tar den chansen. Ändå känns det konstigt… Antagningen var tuff och vi var så få som kom in, ändå hoppa så många av, palla inte trycket eller insåg att de ville göra annat. Jag kan inte låta bli att fundera på om jag gjort rätt val att läsa detta. Skulle jag säga att jag inte tvivlat, så skulle jag ljugit. Jag har tvivlat och funderat och tvivlat igen, många gånger. På något sätt har alla funderingar alltid slutat i samma tankar. Jag trivs med det jag läser, jag är glad att jag läser det jag läser och jag gillar det jag läser. Jag tror faktiskt att jag är precis där jag ska vara och att jag kommit rätt. Vet ni vad? Det känns så jävla bra!

 

Dessutom har jag fått tillbaka min tentamen i miljökemi som jag gjorde för cirka tre veckor sedan. Jag klara den, och även det känns så jävla bra. Hade 84 % rätt och jag är helnöjd! Min första hemtenta och jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, och ändå gick det så bra. Nu är det bara tentan i analytisk kemi jag väntar på. Ska få tillbaka den denna vecka.

 

Bortsätt från skolan så har annat hänt. I fredag så jobbade jag för chefen var sjuk och det funka väl bra. Var kul att vara i den lilla varma bassängen och inte i den stora lite kallare, där jag alltid annars jobbar. Det är även mys att bara vara hemma i fredags med Joakim och mysa. Så klart gjorde jag hemmagjord glass, blev blåbär denna gången. I lördag så var Isabelle hos mig och först åt vi middag och sen stack vi på lite umgänge hos Rebecca. Därefter åkte vi hem till mig igen och Isabelle sov här, då vi ändå skulle jobba tillsammans på söndagen. Som ni förstår var det jobb i söndags som vanligt. Många undrar hur jag pallar jobbar varje söndag, men jag kan inte påstå att jag hade velat ha det på något annat sätt. Jag älskar badet och vatten!

 

Vet inte riktigt hur det blev ett så långt inlägg, men jag hade väl mycket att få ur mig! Nu blir det snart i väg och träna med Pauline, sen mysa i soffan resten av kvällen.

 

 

Kommentarer
Postat av: Mamma

Mom is damn proud of her daughter!

Svar: Tack mamma! Du ät bäst !
kristinaskristianstad.blogg.se

2013-02-04 @ 21:03:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0